.

På 12 timmar har Mira sovit sammanlagt i ca 1, inte så speciellt kul. Hon har bara total vägrat, trots de största och längsta gäspningar jag varit med om. Men den lille stackaren har nog haft ont i magen, det har bubblat åt båda håll hela dagen, och hon har inte varit nöjd med någonting alls. Väldigt påfrestande för min stackars arm. Då det inte har gått att lägga ner henne utan ett sjuhelsikes liv. Under kvällen har hon skrikit sig till hosta flera gånger. Men nu äntligen sover hon, förhoppningsvis ett bra tag framåt. Jag skulle behöva vila min arm ett tag. Och mina öron..


Kerstin har varit här på eftermiddagen och hållit mig sällskap under skriket och grinet. Det blev inget kaffe på balkongen som planerat, men väldigt mysigt ändå.


Jaha, nu vaknade hon, men en kvart är ju alltid nå´t..