Bänkad.
Hem till gården och kaffe, en ganska bra kombo. Jag sitter bänkad, just nu i sängen. Väntar på att grodan ska vakna, det är dags för mat snart igen. Är det såhär? Jag känner mig som ett vandrande juver, kläder känns överflödiga, hinner ju knappt klä mig innan det är dags att slänga fram matfabrikerna igen. Har dessutom kommit fram till att det här med förmiddagspromenader inte kommer bli av. Vi sover för länge, till kl 10 om inte längre, och då ska det matas och mysas, sen ska det somnas om igen (för grodan) så att jag kan göra mig respektabel och äta frukost, eller frunch rättare sagt. Det brukar inte bli tid till bukfylla förrens runt 12. Så förmiddagspromenaderna får bli eftermiddagspromenader, eller kvällspromenader kanske, (vi är inte snabbast i stan direkt) om det inte sker ett under, men det brukar vara svårt att ändra på sömntute vanor. Vi är visserligen vakna mellan halv 6 och halv 7 på morgonen också, men det känns lite overkill att ge sig ut då. Speciellt efter att man sovit typ 1,5 timme innan på hela natten..
Nu mat dags.
Nu mat dags.
Kommentarer
Trackback