Jo men visst.





Jag känner att det är på gång nu. De där känslorna man inte riktigt kan hejda på våren. I solen. För det är solen, mina vänner. Solen som avgör. Och just nu, här på min soliga balkong. Kan jag konstatera, att lyckan nästintill är total. Trist bara att halsen är igensvullen..



So long.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0