I efterskott.



Mini me och min fina farmor.

Idag har det varit lite kalas för Mira. Bättre sent än aldrig. Hon fick mycket fint den lilla grodan. Så det tackar och bockar vi för. Och det kändes väldigt nice att kunna ha folk hemma. Hos oss. Igen. Nu tänker jag inte flytta på ett tag. Eller inte inom det närmsta halvåret iallafall... Så kul är det ju inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0